Nu kan jag påminnas om jobbet varje gång jag öppnar min blogg. Inte illa. En kul grej med att börja jobba blir att jag får träffa "danskarna" igen. Prata om TV-serier med Nikolai t ex. Han dissar Anna Pihl, men gillar Brottet. Alltså Brottet är så söööööömnigt. Varje torsdagkväll strax efter 21 somnar P i soffan och jag sitter och förundras över hur den stackars skådisen som spelar mamman står ut med sig själv. Att se sur och ledsen ut i en hel TV-serie om 20 avsnitt? Och använda exakt samma ansiktsutryck HELA tiden? Är man då en bra eller dålig skådis egentligen? Tacka vet jag pappan, som visserligen också är ledsen och sur och arg, men som åtminstone är det med hjälp av flera olika uttryck. Det är en SKÅDIS det.
Nu sover lillan, men när hon vaknar gör vi oss klara för öppnis. Öppnisfröken har inte träffat H sen hon var bebis. Ska bli kul att se om hon känner igen henne!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar