Flyttbilen har åkt!

Lilla A grät när hennes cykel åkte iväg nyss, med "tomtegubbarna" (flyttgubbar = tomtegubbar i hennes värld).
Hon har nyligen fått ärva en tvåhjuling med stödhjul. Då är man stor. Hon sa:
"Mamma, jag är en stor tjej. Förra veckan var jag stor hela dan!"

Mina resväskor är nu stängda. De väger exakt 50 kg tillsammans! Om en halvtimme går taxin. Nu är jag nervös så det gör ont i magen och jag är yr. Det ska bli ljuvligt att sätta sej på planet och inte kunna göra mer än så. Och jag ska skåla med mej själv, för idag fyller jag 41 år! (det måste vara nåt fel på räkneverket va?)

Två dagar kvar

Jag har packat ner och packat upp igen. Resväskorna är fulla fast allt inte är packat. Måste börja om ännu en gång... Flyttfirman får inte packa något flytande, inte mat och inte mediciner. 6 kg kaffe tar plats. En årsförbrukning mediciner också. Och presentchokladen med prinsess-paret likaså. Och schampot. Nåja... Det löser sej väl...
Akvariet är nerpackat i källaren. De 9 kardinaltetrorna som fanns kvar får vila i frid. Barnen tyckte det var tråkigt, ja, jag också, men vad gör man?

Många hejdå

Säger hejdå hela tiden nu. Och jag tycker det känns helt OK. Igår jobbade jag sista dagen i Sverige i år, och det var bara kul. Rensade mina hyllor och kastade mycket. Packade ner foton på barn och andra bra-o-ha saker och släpade hem alltihop.
Nu börjar kläder och annat ligga i berg runtomkring i huset. PACKA!!
Glad midsommar på er kära läsare. Jag tänker äta sill men inte dansa. :-)

Flygbiljett inhandlad!

Ojdå, det fanns bara business-biljetter kvar, så synd då ;)
Jag reser iväg om ganska exakt en vecka.
Tack Nina för kommentaren om skattekontoret, jag tror vi tar det lugnt med den anmälan... Men bekymret är f-kassan, då vi inte ska få fler barnbidrag, och hur man avanmäler det? Bara en av alla de saker som återstår att lösa. Barnbidrag för 4 barn är mycket pengar, och det blir lite jobbigt om man måste betala nån straffavgift för att man får för mycket pengar från dem.

Just nu väntar jag spänt på visumen. Vi har bara inbjudan till 3 av barnen, för blanketten var inte längre än så. Så nu klagar konsulatet, inte så skoj. Jag vill gärna ha mitt pass tilbaka innan tisdag, liksom.


Förra veckan var vi i stugan och målade! 40 liter falu-rödfärg har vi gjort av med på de tre uthusen! Men det var underbar avkoppling att få jobba med kroppen ett tag, och inte ha tillgång till mail. Kontrasten mot storstan är total, när man står där med kossorna intill som nyfiket tittar på och undrar varför man står på en stege och målar.

Lite svettigt period var det när vi fick besked att skolan i Shanghai hade FULLT! Men det tog några mail fram och tillbaka, så hade de plötsligt plats för alla tre barnen. *kineser*

Någon sa at det är lika mycket jobb när man kommer fram till Kina, som det är innan man åker ut. då blev jag lite döv. Orkar inte höra sånt.

Och förresten!!

Det var ju faktiskt skolavslutning idag -i år med. Vad tiden går! 6:e gången vi stod vid flaggstången och sjöng om Blomstertid, och lyssnade på rektorns tal och alltihop. Och mer än en tår trillade. Vad ÄR det med skolavslutningar? Jag får gåshud och glädjetårar som bara ramlar av sej själva! *hjälp* Känns inte så lite fånigt.
Barnen fick fina ord med sej. Stora S har underbara kompisar som fixar en hejdå-fest åt henne i kväll. Nu kommer hon bo hos pappa tills vi flyttar tror jag. Hennes pappa är egentligen underbar, som släpper iväg sin dotter till ett annat land i ett helt år!! Jag har svårt att sätta mej in i hur jag skulle känna mej i hans kläder. Men han säger att hon får världens chans, och den får hon inte missa. Och det har han ju väldigt rätt i.

Fixartagen

Listorna, som jag trodde skulle krympa undan allteftersom jag gör saker, de blir i stället bara längre och länge... Känner en strees som nog inte är nyttig, men jag sover gott på nätterna i alla fall. Många saker är lite luddiga i kanterna fortfarande, det är det som är jobbigt. De saker som är lätta att bocka av känns mycket bättre. Tandläkarbesök, vaccinationer, beställa flytt och sånt. Säga upp dagis ochj fritids, säga hejdå till skolfröknar och fritidsaktiviteter. Säga upp bokklubbar och prenumerationer, telefonabonnemang och dagstidningen. Köpa många flaskor av favoritschampot och fixa recept på årsförbrukningen av medicinerna.

Svårare att få besked om hur det ska gå att spola porth-a-cathen därborta. Eller vad som händer om någon av oss blir allvarligt sjuk och vi är utförsäkrade från det svenska systemet. Vem som ska betala datortomografin som måste göras vid jul.
Eller vad som gäller folkbokförings- och tullmässigt när man ska vara borta exakt ett år...! För de regler som man hittar om diverse saker gäller antingen för över ett år, eller mindre än ett år... :-)

Flygbiljett och visum har jag inte ännu, men ett besked om att mina visum-dokument är på väg hit med DHL! En delseger att fira!!
Och verkligen, verkligen: JAG LÄNGTAR TILL SHANGHAI!

Nedräkning snart?

Bitarna "faller" på plats. Hur man nu kan säga att de faller när det ligger så mycket jobb bakom...
Men det mesta ser ut som om flytten verkligen blir av!! Försäkringsbolaget har sagt sitt, och vi får sjukvårdsfösäkringar för "inte allt för hutlösa tillägg", trots våra båda sjukdomshistorier (även om min trasiga sköldkörtel och utmattningsdepression inte är i närheten av P's cancer eller hjärtflimmer). Vi har ett hus som väntar på oss, vi har 6 stycken visumsansökningar inskickade och ca 40 sidors ansökan till den internationella skolan är skickade med DHL.
Det sägs att jag ska börja jobba den 1/7. Då reser jag nog iväg på min födelsedag eller så. Och ska bo på hotell ensam i ca två veckor innan vi får nycklarna till huset. Och då kommer P efter med alla barnen.
Jag längtar nu! Jag var på ett heldagsseminarium igår om produktutveckling, och jag blev så peppad! Vill testa nya metoder med mina nya medarbetare! Se vad man kan göra i en ny kultur! Om det verkligen är så annolunda som alla säger? De två yngre ingenjörer som är i min grupp verkar så "normala", eller ska jag säga västerländska?. Den äldre damen är förstås en "madam" och hon förtjänar den respekt som ett långt ingenjörsliv gett henne. Hon är toppen, men det kan förstås bli klurigt att bli chef för en person man inte kan prata med utan tolk! Har man lönesamtal i kina? Utvecklingssamtal? _Hmmm._
Den första veckan i juli har firman ett stort kundevent på Expot. Jag kommer säkert förväntas hålla ett föredrag. Men jag har inte en aning om vad jag ska prata om... Hurra, jag har hela flygresan på mej!