Hemma från Kina igen, såklart. Är lite sjuk. Magsjuk och förkyld med feber. Men OK. Det är skönt att bara vara ensam hemma. Igår låg jag i sängen hela dagen. Orkade nästan inte ens läsa i en bok. Idag sitter jag i alla fall i soffan.
Och reflekterar över livet. Igen. Läser många bloggar om cancer. Såg hela "Himlen kan vänta"-serien på svt-play i söndags. Och såklart uppföljningsavsnittet. Underbart fint. Grät mycket.
P röntgades i måndags. Första kontrollen av alla de som ska komma. Svar kommer - tja om några veckor kanske? Han verkar må bra. Har inte ont nånstans. Så det ska nog gå bra.
Jag har mycket obearbetat inuti mej efter sommarens prövningar. P tänker helt annorlunda. Det är svårt att mötas nån stans mittemellan. Men vi försöker i alla fall.
Inser när jag sitter här att vi har tomtegardiner i vardagsrummet fast det är febrari. Och vi har dynorna till utemöblerna kvar ute i lådan på altanen. Nån gång har jag nog tyckt att sånt varit viktigt. Idag är jag mer ledsen över alla missade läxböcker, små matsäckar och skridskor som kommit till skolan på fel dag. Jag vill orka mer!
1 kommentar:
Hej vännen!! tänkte först ge dig en stor kram!! har följt din blogg, men har inte alltid hunnit kommentera. du och P har ju gått igenom så himla jobbig sak som cancer och att livet inte riktigt blir som det brukar vara är väl inte så konstigt, vore väl konstigt om det vore tvärtom kan jag tycka iaf.
ja man tänker lite annorlunda om saker när det blir stora prövningar i livet. ta en dag i taget!! hoppas du har någon att prata igenom dina tankar och det obearbetade med, inte bra att hålla sådant inom sig för länge!!
stora kramar!!
Skicka en kommentar