Fast jag gick ut och jobbade i trädgården så fort jag vaknat till, så hjälpte inte det. Jag deppar idag.
Jag klippte äppelträd (oraniern). Men att klippa äppelträd på sommaren är inte min melodi. Har läst mycket positivt om det, men jag återgår till senvinterklippning. Då ser man ju i alla fall vad man håller på med. Efteråt lånade vi grannens släp och fyllde det till brädden och körde iväg. Lite skönt ändå.
J ville inte gå på fotbollsträningen i kväll. Inte undra på, det hällregnar och är typ 13 grader ute. Jag ska strax ge mej av på föräldrarmöte på skolan. Tar inte bilen. Lite vatten har väl inte skadat.
Även om det nu "bara" är en behandling kvar - så känns det ändå så tungt. Det är ju minst 5-10 veckor kvar med en trött, sliten, flintskallig och blek man att leva med. Och en väldigt sliten fru för den delen. Vet inte vad som skulle pigga upp mej nu. Jag oroar mej för mammografin jag ska på om nån vecka också. Usch.
Mest oroar jag mej ändå för jobbet - hur jag ska orka med alltihop.
Min lever var frisk i alla fall. Hade hög bilirubinhalt, vilket är normalt för några få procent av befolkningen. Ja, mycket ska man lära sej... Jag har ju alltid varit lite gul i skinnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar